torsdag 31 juli 2014

Tröstisar

Nu undrar jag om inte Lilleman har alldeles för mkt av tröstisar haha. Igår hittade han nämligen tummen sin, som nu då och då suttas på för fullt. Lille pojk.

Han övar även för fullt på att vända sig från rygg till mage. Jag vet inte om jag kan räkna det som lyckade försök eller ej, eftersom han hamnar på mage, men armen ligger fortfarande under han så huvudet ligger ju på sidan. Om det räknas som lyckades försök så har han kunnat vända sig i en vecka nu, men jag väntar fortfarande på att han ska få loss armen ordentligt.

Men ja, dessa tröstisar. Nu har han tutten, nappen, snuttefilten och tummen som han kan ta till. För mycket? Jag vet inte. Nappen kändes som ett måste då han inte kan sova utan att sutta på något. Snuttefilten lärde jag in honom på, för jag tyckte väl det kunde vara bra. Jag har inte bestämt om jag gillar att han suttar på tummen eller ej. Menar, en napp och en snuttefilt kan man ta bort, men tummen finns ju alltid där. Har haft ett 8-årigt barn i min närhet för ett tag sen, och hon suttar fortfarande på tummen, även ibland i skolan. Det känns inte okej.
Jag antar att det handlar om trygghet och gammal vana. Jag hoppas jag kan lära min son att känna sig trygg utan att behöva sutta på tummen allt för långt upp åldrarna.

I farten


Tummsuttande in action!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar