Drömmen om hund

Jag kan fortfarande inte släppa tanken på att jag vill ha en hund i familjen. Sambon vill ej och det är omöjligt att rubba den åsikten, eftersom jag har väldigt svårt för att hitta bra argument - alltså rent logiska utan inblandning av känslor. För om man tar bort det faktum att en hund kan vara en livskamrat, en del av familjen - så är det massvis med jobb och massor med pengar som försvinner på försäkring, mat och oförutsägbara utgifter. Och rent praktiskt, vem ska passa hunden när vi åker iväg på längre sträckor? Ny bil, ja det måste ju köpas det med...

Så ja, det är väldigt svårt att motivera införskaffning av hund, eftersom det negativa verkar överstiga det positiva med råge. Tråkigt, men sant.

MEN, skulle jag få möjlighet att skaffa hund, så är det fortfarande Staffordshire Bullterrier som sitter fastnaglad i mitt huvud, en svart sådan.