Efter någon dags helvete med lilleman så har det varit en extremt bra helg. Han har varit glad och nöjd mest hela tiden, och åter igen känner jag igen hans signaler. Det måste ha varit något tok de två dagarna då han var helt upp och ner.
Jag tror faktiskt att han var hungrig och inte fick i sig så pass att han blev mätt. Det ger mig såklart dåligt samvete som inte försökte mer med amningen, men han vägrade ju... Eller ja, det blev extremt många amningstillfällen, men bara småsnuttar hela tiden. Han fick antagligen i sig för mkt av den där förmjölken vilket gjorde han extra gasig (= magknip) och hungrig hela tiden. Dessutom släppte jag inte ifrån mig mjölken många gånger då han försökte äta. Stressen jag kände ställde nog till mycket problem. Han grät verkligen stora tårar och verkligen visade att något inte stod rätt till. Kan säga att det är inte ofta han har gjort det, alltså verkligen skrikit för att han hade ett enormt behov av nått (smärta, jättehungrig).
Gällande de där viktkurvorna på BVC så kan man ju bli lite nojjig. Min lille pojk har gått upp mer än bra sen han föddes, men när vi mätte och vägde han i fredags (då han haft en vecka med amningsstrul), så hade han "bara" gått upp hälften av vad han brukar göra på två veckor. Nu är det ju så att han har gått upp super innan, så hälften av det innebar ändå normal viktuppgång/vecka. Men som sagt, han har ju fått gå mer hungrig också.
Men nu är vi nog på banan igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar