lördag 2 augusti 2014

Mitt barn

Nu känner jag att det blivit lite väl många inlägg om hur svårt jag har det ibland med mitt humör, min energi och med lillemans "problem", så nu får jag skriva lite positivt hehe.

Det har ju faktiskt varit några bra dagar för pojken nu. Vädret slog om till blixt, dunder och regn samt svalare väder. Märkte direkt skillnad på lilleman, han kunde helt plötsligt sova middag igen! Åh vad jag älskar regn och kyla! Särskilt när det kommer som en befrielse efter veckor av olidlig värme och inte en enda regndroppe.

Fast jag har inte haft mer energi, snarare är jag inne i nån sorts konstant trötthetsbubbla. Seg i kropp och själv.
Då är det extra bra att lilleman har haft bra dagar då det mesta flutit på utan problem. Det får mig att uppskatta min tid som mamma till ett underbart litet barn. Jag älskar att titta på honom, i allt han gör.
När han ligger tyst för sig själv och tittar sig omkring med stora nyfikna ögon, och de små händerna som samtidigt öppnas och stängs och han drar fingrarna längs med magen, eller tar tag i den andra handen för att sedan föra båda händerna till munnen och fundersamt tugga på dem. När han stoppar tummen i munnen och suttar eller tuggar, när han sparkar med benen samtidigt som han skjuter av ett stort léende - som om han säger att han är på lekhumör, Mamma kom och lek med mig!
Han är så genuin i allt han gör. Inget är på låtsas. Varje léende är äkta, varje tår är äkta - och varje "gnällskrik" ett genuint rop på att han behöver hitta på nått nytt, NU!
Han älskar att vara ute på altanen. När temperaturen snabbt ändras från inne till ute blir han förundrad. Kvällar när inget annat funkar, då är det altanen som gäller. När han är trött borrar han in huvudet och näsan i vinkeln mellan min hals och axel, eller under arm om den är närmast. När han är glad så ler han stort med helöppen mun, med tungan som han sticker ut. Han kan inte skratta med rullande skratt än, men när han skrattar nu så låter han HE HE! och vi alla skrattar med honom.
När han gråter med stora tårar ljudar han fram något som låter som mamma; mommomam, mam mam.

Allt som vår lilleman gör, roligt som jobbigt, gör honom till just den han är. Och den han är älskar vi massor!





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar