1 månad

Idag är det en månad sedan som vår lille son föddes. Helt galet, det känns som en evighet sen som jag var gravid. Det är verkligen en konstig känsla.
Vissa sade att jag skulle sakna magen när han var ute, men det kan jag inte påstå att jag gör. Däremot saknar jag den där känslan; spänningen och längtan man hade när man gick i väntans tider. Vem var det som låg och väntade där inne, hur skulle han se ut? Vad var det för kön? Ja, just nyfikenheten och längtan var verkligen något extra. Det känner jag inte nu, och det känns faktiskt lite tomt.
Dock har dessa känslor bytts ut mot andra saker. Livet har ändrats helt enkelt, och det är mer spännande det!

Lilleman har verkligen skakat om min värld. Det känns som att all den kunskap jag hade innan jag fick barn, helt plötsligt inte är något värt. Saker som jag visste innan, har jag ingen aning om nu. Jag har lärt mig en hel del, och jag har blivit mer ödmjuk inför vissa saker.
Jag sade till mig själv att jag inte skulle bli en nojjig mamma, men här sitter jag med en massa nojjor och farhågor. Livet som mamma är precis så som jag föreställde det på vissa plan, men livet som mamma är också precis allt det jag inte hade en aning om.

Idag är lilleman som sagt 1 månad. Utveckling och lärdom sker varje dag, och jag ser verkligen fram emot att få se denna lille man växa upp och bli den person som han ska bli.