Sjukpremiär

I sex hela månader har Lilleman hållt sig frisk. Men första veckan som sex månader blev han dunderförkyld med hög feber. Det var verkligen något helt nytt för oss. Lilleman var väl helt upp och ner, han har ju aldrig känt såhär innan. Hög feber direkt och en näsa som snorar.
Alvedon supp funkade inte, det tog inte ner febern och Liten blev så ledsen så ledsen när ha fick pillret. Det var en uppenbar kränkning av hans kropp och jag kände direkt att jag måste in till apoteket och köpa nått flytande istället. Flytande ibuprofen gick ner och det tog febern, skönt!

Trots tveksamt väder så har vi i alla fall varit ute på långpromenad, två gånger, tillsammans med hans ena kusins mor. Inte bara kunde Liten få lite vila mitt i febern, men hans mamma fick några timmars vuxentid och prat - guld värt.

Idag vaknade Liten feberfri, men snorigheten är värre - han är mer täppt. Nätterna är svåra. Han ligger upphöjt på några kuddar för att andas lättare, men han vaknar med skrikattacker minst en gång i timmen. Eftersom han inte kan ligga plant bredvid mig så kan han heller inte vända på huvudet och amma när han vill, vilket också gör att han inte kan trösta sig själv på natten längre. Så det blir mycket gråt nu när han är sjuk. Stackars liten.

Lilleman helammas fortfarande, men han får smaka på det han vill och idag fick han leka hur mycket han ville med gröten. Lite kul ska man ju få ha med maten när man är sjuk!